En vecka...

...har gått och jag har inte frusit ihjäl här än! Den här veckan har naturligtvis varit den kallaste här den här vintern. Minus 40 grader! Mina nya vinterboots har verkligen kommit väl till användning.
Idag fick jag en fårskinnsfäll att sitta på i bilen på väg till skolan där jag praktiserar, eftersom de konstigt nog inte har nån stolsvärme i nån utav bilarna. Hur kan man inte ha det i ett så kallt land undrar jag då??? I alla fall, nu slipper jag oroa mig för urinvägsinfektioner. Det lustiga var att när jag skulle försöka förklara för dom att det inte va kylan mot rumpan som va det värsta, utan att man faktiskt kan få väldigt ont när man kissar, såg de ut som frågetecken. Kan man inte få urinvägsinfektion i Canada? Lucky them!

Hmm, den här veckan har gått ganska fort ändå, men jag saknar alla där hemma. Jag saknar att kunna göra mig helt förstådd...jag undviker ibland att prata bara för att jag vet att dom ändå inte kommer fatta vad jag menar. Det är inte som i skolan när man bara helt plötsligt kan avbryta och bara ta det på svenska.
Carro ringde härom kvällen...även om hon just då va ganska upprörd över saker där hemma, så tyckte jag att det va skönt å bara kunna prata lite avslappnat utan att behöva tänka sig för. Det ska bli skönt när Gunilla kommer!

Vad har hänt annars då...hmm...jag har fått höra ganska många gånger den här veckan att jag inte ser så svensk ut. No shit... Igår va det tex en man som trodde att jag var från Italien...hallå!? Det måste va min stora näsa! Sen frågade han om jag hade några bra recept och jag skojade till det med att säga att jag hade recept på Swedish meatballs...tror inte att han fattade det och jag tror inte heller att han fattade när jag sa att "dom kan ni säkert köpa på Ikea ändå". Ja, han va nog en utav dom som inte hade så bra koll, som Wilf så snällt uttrycker det.
En annan rolig sak är också att flera har trott att jag kommer från Schweiz. Lustigt hur lite koll folk har!

Nä, nu är det snart sängdags!

Tack gode gud för Gunilla på msn!

Puss å godnatt!